Strategisk agenda och politiska riktlinjer
EU-kommissionärerna utnämns och Europaparlamentets ledamöter väljs för en femårsperiod. I början av varje ny valperiod möts EU-ländernas stats- och regeringschefer i Europeiska rådet för att fastställa EU:s politiska prioriteringar för de kommande fem åren.
Tillsammans utgör prioriteringarna EU:s strategiska agenda som vägleder EU-institutionerna och beskriver hur man ska förverkliga prioriteringarna. EU-institutionerna och EU-länderna arbetar tillsammans för att genomföra dem.
Den strategiska agendan styr också EU-kommissionens egna femåriga prioriteringar, som kommissionens tillträdande ordförande beskriver i sina politiska riktlinjer. I prioriteringarna anges i grova drag kommissionens viktigaste politiska initiativ och åtgärder för att se till att målen nås.
Kommissionens tillträdande ordförande slår fast kommissionens prioriteringar som sedan
- presenteras för hela Europaparlamentet (plenarmöte)
- omvandlas till uppdragsbeskrivningar för varje nominerad kommissionär och läggs fram för de relevanta parlamentsutskotten.
De politiska riktlinjerna utgör grunden för kommissionens årliga arbetsprogram. Där beskrivs de initiativ som ska förverkliga kommissionens prioriteringar de kommande tolv månaderna.
Arbetet med arbetsprogrammet inleds med kommissionsordförandens årliga tal i Europaparlamentet om tillståndet i unionen och den tillhörande avsiktsförklaringen.
Talet inleder en diskussionsrunda med parlamentet och ministerrådet om prioriteringarna för det kommande året. Samtidigt tar kommissionen också del av synpunkter från Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
När kommissionens arbetsprogram har antagits utfärdar kommissionen, parlamentet och rådet en gemensam förklaring om EU:s prioriteringar för det kommande året så att man snabbt kan vidta åtgärder och se till att det finns ett politiskt fokus på att nå resultat.
För att kunna göra en mer långsiktig planering antar de tre EU-institutionerna också gemensamma slutsatser varje år om lagstiftningsprioriteringar för det kommande året (under den femåriga mandatperioden).
Infografik: Så fastställs EU:s prioriteringar
Andra prioriteringar
Utöver de prioriteringar som nämns ovan fastställer andra EU-institutioner ofta sina egna prioriteringar.
Ordförandeskapet i ministerrådet
EU-länderna turas om att vara ordförande i rådet i sex månader i taget. Ordförandelandet ska fungera som medlare och leda diskussionerna i rådet – med alla EU-länder – om EU-lagstiftningen.
Varje ordförandeland fastställer sina egna prioriteringar utifrån aktuella EU-frågor och med målet att stärka EU och främja dess värden.
Läs mer om det nuvarande EU-ordförandeskapets prioriteringar
Europaparlamentets politiska grupper
De allra flesta av de 720 ledamöterna i Europaparlamentet tillhör en av de nuvarande åtta politiska grupperna, som bygger på partitillhörighet och inte nationalitet. Varje grupp fastställer sina egna prioriteringar som speglar de frågor som deras väljare anser är viktiga.
Före varje omröstning i plenum går de politiska grupperna igenom utskottens betänkanden och föreslår ändringar. Efter diskussioner inom gruppen antar gruppen sin ståndpunkt. Ingen parlamentsledamot kan dock tvingas rösta på ett visst sätt.
